torsdag 26 augusti 2010

Jag har bestämt mig för att gråta!

Sitter här och bara önskar att det ska bli kväll så jag kan få sova. Är så sjukt trött efter denna natt och denna dag. Ska ge er alla en liten redogörelse över vad som egentligen hänt. Stora dottern kom till skolan strax före 8 som vanligt. Inget konstigt alls. På första rasten strax efter 9 bestämmer hon sig för att gå armgång. Det ösregnar men vad gör väl det i ett barns värld? Detta resulterar i att hon tappar greppet för att det är blött och hon ramlar rakt ner i marken. Hon hinner nästan räta ut benne men faller troligt vis i marken precis innan. Benet viker sig snett under henne. Hon ligger kvar och kan inte komma upp. Ingen gråt. Kompisen hämtar en fröken och de får upp henne men hon kan vill inte stödja på benet. Fröken och Kompisen hjälper henne, hoppandes på ett ben, in. Hon får lägga sig på soffan och vila. En annan lärare kommer och de tar av regkläder och kollar benet. Inget sår ingen svullnad och inget blått. Hon kan röra foten men vill inte gå på den. När lektionen börjar vill hon ligga kvar. Nu börjar lärarna undra hur det är.

Lärarna ringer maken. Han frågar direkt om benet är brutet men de svarar, nej det tror vi inte. Maken dröjer ca 30 min innan han kan lämna jobbet. När han kommer till skolan ligger hon kvar på soffan. Han tar på henne skor och jacka men hon vägrar att ställa sig upp. Han bär henne till bilen och säger, Vi måste nog till sjukhuset var på dottern blir arg och säger att det inte alls behövs. De åker hem, samma sak igen, dottern måste bäras in. Läggs på soffan och maken fixar lunch dottern hävdar att det nog blir bra snart. Maken kollar, ser inget konstigt men hon skriker när hon böjer foten uppåt och hon vill inte ens att hennes älskade hund ska komma nära benet, men inga tårar. Efter lunch sätts dottern i bilen och så åker de till akuten. Där lånas en rullstol och som tur är finns ingen annan på akuten så det blir direkt till röntgen.

Maken står i rummet bredvid och ser plåtarna på dataskärmen direkt och ingen tvekan benet är av. Som tur är ligger benen fint mot varandra så ingen tillrättaläggning behövs. Benet gipsas och de kommer hem lagom tills jag kommer från jobbet. Kan tilllägga att jag var lskapligt virrig under dessa oroliga timmar på jobbet. Hämtar lilasyster och berättar vad som hänt. Ingen på skolan fattar att det kan vara sant. Jag kan ine annat än hålla med. Hur stor är sannolikheten att man bryter höger arm och ben under loppet av fyra månader om man inte är idrottare eller något?

När dottern bröt armen sa ju läkaren att vi fyllt vår kvot och att det var ganska osannolikt att andra dottern skulle bryta något detta grundade han på en statsitik som fanns kring frakturer hos flickor under 16år. Han hade fel i allra största bemärkelse.

Just nu har dottern en gipsskena på undersidan av foten och på baksidan av benet. Skenan går upp till höften. (Se bild från gårdagens inlägg om ni vill!) Denna skena ska sitta tills tisdag, man vill inte kapsla in svullnaden. På tisdag blir det omröntgen och omgipsning om allt ser bra ut. Då kommer att cirkulärgips at sättas. Som om detta inte vore nog. Gipset är stort och tungt nu och på tisdag em kommer det väga dubbelt så mycket! Hur lång tid det nya gipset kommer att sitta vet vi inte nu. Men vi vet att detta kommer ta längre tid än armfrakturen och den tog 6 veckor + tre månaders rehab utan ansträgning. Så det kommer inte att bli någon eftrlängtat gymnastik detta år...

Har fått krykor som får användas om en vecka. Hon får nämligen inte sätta foten i backen på 7 dagar till att börja med. Ingen belastning. Bara högläge. Kan tala om att armfraktuen var en pice of cake jämfört med detta. Det är svårt och tungt att hjälpa henne. Hon måste bäras. Vi ska inte ens pratat om toalettbesök, vet ni hur svårt det är att sitta på toaletten när man har ett stelt ben som är gipsat ända upp till höften? Sedan kommer sovningen. gräten kom till sist i alla fall. Igår kväll när vi skulle sova. Hon grät i både sovandes och vaket tillstånd var 10 minnut natten igenom. Inte för att hon har ont enligt henne själv, utan för att hon inte kunde röra sig. Hon är tvungen att ligga på rygg med en kudde under gipsbenet. Hon kan omöjligt ligga på annat sätt. hon hade ont i hela kroppen, i nacke, axlar osv. Jag fick flytta henne, vimkla om, puffa kuddar, sätta henne upp, lägga henne ner...Var så trött när det var morgon att jag bara vills sova. Men lillan skulle till skolan och storan på toa så hej och hå bara att gå upp. Kan säga att nu väntar jag bara på att få sova! Imorgon blir det lättare då kommer det folk från hjälpmedelscentralen hit och lämnar en rullstol och det kommer att undrlätta så enormt!

Tack och hej och godnatt!

6 kommentarer:

  1. Godnatt och stor styrkekram till er alla.

    SvaraRadera
  2. Men usch så det låter! Tänker på er! Kanske syns vi ikväll? Kram

    SvaraRadera
  3. Men stackars sötnos, vilken otur hon har. Hopaps att det blir bättre med rulsltolen, Kram

    SvaraRadera
  4. Stackars er alla :(
    Hoppas du får sova bättre i natt!

    SvaraRadera
  5. Usch, vad jobbigt det låter. Stackars er :(
    Många kramar till er alla.

    SvaraRadera
  6. Hallå hoppas allt är bra, ang proteinpulvret,.. Kostar bara 84:- att skicka på posten så det blir fortfarande ett mycket bättre pris än att köpa i butik =)

    trevlig helg! Kram Suz

    SvaraRadera